Ökad risk för allvarliga arbetsolyckor

Bakom ökningen står främst en högre genomsnittlig risk för kvinnor att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Det beror på att risken ökat i bland annat vård- och omsorgssektorn, som är starkt kvinnodominerad. Risken för män är totalt sett oförändrad jämfört med tidigare år, men den har ökat i vissa yrkesgrupper som byggbranschen och i metallindustrin och minskat för poliser.

Resultaten innebär ett trendbrott då risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har minskat under hela 2000-talet. Detta framgår av AFA Försäkrings årliga rapport ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro”.

Risken att drabbas av allvarligt arbetsolycksfall – ett arbetsolycksfall som orsakat fler än 30 dagars sjukskrivning eller medicinsk invaliditet – har ökat från 1,8 till 2,1 allvarliga arbetsolycksfall per 1000 sysselsatta mellan åren 2009 och 2010. Bakom ökningen finns en faktisk ökning av antalet fallolyckor för både män och kvinnor som också har ett visst samband med de snörika vintrarna åren 2009/2010 och 2010/2011. Ökningen utgör ett trendbrott jämfört med tidigare år.

-Varje arbetsdag sker det 36 allvarliga arbetsolycksfall på svenska arbetsplatser, varav 20 stycken är invalidiserande. Fall är den vanligaste orsaken till arbetsolyckor. Vissa yrkesgrupper är mer utsatta. Bland kvinnor är fallolyckor vanliga inom vård- och omsorgssektorn och bland män är det vanligt inom byggbranschen, säger Michel Normark, chef Analys och försäkringsvillkor, AFA Försäkring.

Fallolyckor bakom ökad risk för invaliditet
– Vi ser en ökad risk att drabbas av ett arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet säger Michel Normark. Bland både män och kvinnor har det skett en ökning av antalet godkända arbetsolycksfall där konsekvensen blir medicinsk invaliditet under 2010 jämfört med tidigare år. Med ökad ålder ökar både risken att drabbas av en allvarlig fallolycka och risken för att få bestående men.

– De kollektivavtalade försäkringarna omfattar över fyra miljoner människor. Det ger oss en stor kännedom om vilka olika typer av skadehändelser och sjukdomar som drabbar människor i arbetslivet fortsätter Michel Normark. Vår årliga rapport utgår från information lagrad i vår skadedatabas som innehåller unik information från mer än 10 miljoner godkända skade- och sjukdomsärenden sammanställda under mer än 30 år.

Farliga fall, maskiner och verktyg orsakar bestående men och invaliditet
Fall – ute, inne, i trappor eller från höjd – är den helt dominerande skadetypen bland byggbranschens yrkesgrupper. Fyra av tio allvarliga och invalidiserande arbetsolyckor i byggbranschen beror på fall.

Av rapporten framgår att användandet av maskiner och verktyg för bearbetning och framställning utgör främsta enskilda orsak till invaliditetsskador inom byggbranschen. Ett exempel på invaliditetsskador är byggsnickares klyv-, kap och geringssågar samt handskar som fastnar i roterande maskiner. 56 procent av de allvarliga olyckorna gav upphov till bestående men och invaliditet.

Fallolyckor och hot och våld vanligt bland vårdpersonal
Fall utgör också den vanligast förekommande orsaken till allvarliga arbetsolycksfall bland vårdanställda. Bland sjuksköterskor är fall den största enskilda skadeorsaken som gett upphov till invaliditet medan fysiskt våld från barn under lek och idrott den enskilt vanligaste orsaken till invaliditet bland barnskötare. För undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter och mentalskötare sker de invalidiserande skadorna i samband med flytt och lyft av patienter och att man utsätts för sparkar eller slag av förvirrad eller dement person. 38 procent av de allvarliga skadorna gav upphov till invaliditet.

Arbetsskador orsakade av lagidrott varierar stort mellan yrkesgrupper
Arbetsolycksfall i samband med lagidrott varierar beroende på yrkesgruppers exponering för lagidrotter. De idrotter som undersökts i rapporten är innebandy, fotboll, ishockey, handboll och brännboll. För brandmän är det främst innebandy, 26 procent, som ger upphov till arbetsolycksfall.

Antalet godkända arbetssjukdomar minskar
Antalet godkända arbetssjukdomar har minskat i omfattning de senaste åren. Arbetssjukdomar är vanligare bland män och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Hälften av männen som drabbas är äldre än 55 år. De vanligaste arbetssjukdomarna, för båda könen, är hörselnedsättningar och vibrationsskador. Kvinnors arbetssjukdomar är jämnare fördelade över åldersgrupperna än bland män och de vanligaste diagnoserna är hudsjukdomar.

Kvinnor mer långtidssjuka
Kvinnor har en genomsnittligt högre risk än män att drabbas av långvarig sjukfrånvaro inom alla yrkesgrupper. För anställda inom metallarbete och övrig industri är risken för nya sjukfall mer än dubbelt så hög jämfört med genomsnittet för alla yrkesgrupper. Jämfört med 2009 ökade den genomsnittliga risken för kvinnor med 3,2 nya sjukfall per 1000 sysselsatta jämfört med en minskning med 1,5 per 1000 anställda för män.

Det totala antalet nya långvariga sjukdomsfall ligger 2010 på ungefär samma nivå som 2008 men fördelningen på kön och avtalsområde har förändrats. Inom avtalsområde kommuner och landsting har kvinnors andel av antalet sjuka ökat, och inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO har männens andel av antalet sjuka minskat. De vanligaste diagnoserna inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO är sjukdomar i muskler och skelett följt av psykiska sjukdomar. För anställda inom Svenskt Näringsliv/LO står männen för drygt 60 procent av sjukdomsfallen. Inom det kvinnodominerade avtalsområdet kommun och landsting är psykiska sjukdomar den mest förekommande diagnosen följt av sjukdomar i muskler och skelett. Dessa sjukdomar står för nästan 60 procent av alla sjukdomar.